Över 8 timmar

Är den tiden en läsare varit inne på min andra blogg. Att besöka någon blogg så länge känns inte sunt och jag tycker inte att det är trevligt. Jag är inte paranoid men man vet aldrig vad det är för folk och jag vill inte att någon är inne och rotar så. Personen har alltså bläddrat runt hela tiden så det är inte någon som bara missat att stänga ner fönstret på datorn. En lösning är att ta bort bloggen men det vill jag inte för det är ändå många år av mitt liv.

Skriver här

Lite trött igen på att få besökare på grund av avd jag suttit på och skrivit om. Jag har lämnat det bakom mig och vill inte gärna bli förknippad med det längre. Att radera det jag då skrev är ett alternativ men av någon anledning är jag inte villig att radera den delen av mitt liv. Den får finnas kvar men det är inget jag vill bli påmind om.

Så har det gått en tid

Och så kände jag igen för att väcka den här bloggen igen. Med största sannolikhet väcker jag den bara med lite konstgjord andning en kort tid och sedan får den vila igen. I perioder blir jag nojig över att släkten kanske läser min andra blogg och jag vill inte göra dem oroliga. Och för att undvika att oroa dem försvinner mina tankar och känslor och det enda som blir kvar är ytligt nonsens. Jag vill gärna tro att jag är mer än ytligt nonsens men kanske är det allt jag har att skriva när man skivar bort allt som har med längtan efter döden att göra

Någon som saknar mig

Känner inte så mycket just nu för att skriva på andra bloggen. Gissar att det är någon på dårhuset som sitter och läser vad som hänt med mig de senaste månaderna. Att jag tror det beror på att det är en stationär dator som är uppkopplad genom landstingets nät och ip adressen har besökt mig många gånger. Ibland bryr jag mig inte när någon personal/läkare eller vad det nu är läser och andra gånger blir jag lite irriterad. Det är bara en (möjligtvis två) i personalen som jag berättade bloggadressen för och han besökte bara bloggen på sin privata mobil så jag tror inte att det är han. Det hade även verkat skumt med tanke på att jag inte pratat med den skötaren på ca 2år för han jobbade/jobbar på en annan avd än den jag suttit på de senaste åren.

Några ord

Ibland har jag kanske något att skriva men inget jag vill skriva på den andra bloggen. Så är det nog idag. Fortfarande känns det jobbigt ibland när någon googlar på någon avd på dårhuset och hamnar på min blogg. För mig blir det en påminnelse om hur det var. På ett sätt är det som det var då men skillnaden är att jag inte befinner mig bakom låsta dörrar. Jag mår inte bättre men jag är fri. Att bli påmind om hur det var att vara inlåst är på ett sätt som en käftsmäll, det var inte roligt

Funderar och funderar

Överväger starkt att släcka ner den här bloggen och återvända till min gamla. Anledningen är då att jag aldrig någonsin har slutat med något för att någon annan person stör/hotar mig. Och det känns lite som om jag valde att fly från den bloggen och det är inte så jag fungerar. Under 2014 fick jag ta emot rätt grova hot på bloggen på grund av saker i den verkliga världen, inget jag skrev om och inte ens det fick mig att sluta blogga eller flytta bloggen fast jag fick rådet att göra det.

Så vandrar de runt och skriker

Nu är det väl ett vårtecken så jag ska inte klaga. Brukar ändå vänja mig vid deras gapande efter ett tag.